Räkneoperationen bakom statsandelarna är en invecklad historia. Jag har använt Kristinestads MI som exempel för den som vill följa med mig på en matematisk "resa" i statsandelarnas värld. Rätta mig gärna om jag har fel!
Den statliga finansieringen följer lagen om fritt bildningsarbete (§9) och dess förordning. Statsandelarna bygger på prestationer, i medborgarinstitutens fall gäller som prestation det förverkligade antalet undervisningstimmar. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen det antal undervisningstimmar som berättigar till statsandel vid varje enskilt medborgarinstitut i vårt land.
Det kalkylerade antalet undervisningstimmar för år 2011 har fastslagits som ett medeltal för tre år
-timmar förverkligade år 2008
-timmar förverkligade år 2009
-beräknat antal timmar för år 2010
Detta medeltal för tre kalenderår brukar därefter minskas med en viss procent beroende på det statliga sparbehovet. Och därefter multipliceras det med det av staten fastslagna enhetspriset för 2011.
(vilket i sin tur baserar sig på de faktiska utgifterna för landets medborgarinstitut under år år 2005).
År 2011 är Kristinestad MI:s enhetspris fastslaget till 74,79 €.
(Samma pris råder landet över, förutom på de orter som har en befolkningstäthet över 100. Dessa åtnjuter en 15 % förhöjning av statsandelen)
Av det fastslagna enhetspriset på 74,79 € får Kristinestad 57 % eller 42,63 €/undervisningstimme.
Fastställd statlig finansiering för Kristinestads medborgarinstitut år 2011 är:
4780 timmar x 74,79 x 57% = 203 773 €
Om ett institut inte har möjlighet att förverkliga det antal undervisningstimmar som ministeriet beviljat förlorar man automatiskt i framtiden statsandelar. Orsaken till detta är att medeltalet av hållna timmar under de tre senaste kalenderåren utgör beräkningsgrunden för statsandelarna.
Källa: sidorna 46 – 49 i
http://www.oph.fi/julkaisut/2011/opetus-_ja_kulttuuritoimen_rahoitus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar